DET ORDNADE SIG I MADURAI

MADURAI Lordag 13 december


Janne tillsammans med var hjalpsamma och trevliga cykelhandlare och reperator.(OBS det halvgula nya framdacket.)



Som jag tidigare rapporterat om, var forutsattningarna for en bahaglig cykling ner hit till Madurai, narmast perfekta.
Men redan efter 15 - 20 km fick Janne punktering pa bakhjulet. En latt match kan tyckas, da vi ju hade garderat oss genom att kopa en ny slang hos en lokal cykelhandlare redan tidigare under resan. (I fortsattningen kallad den "indiska" slangen.)

Nu visade det sig att nippeln, genom vilken man pumpar in luften och som ar av metall, var for grov for att ga genom halet i falgen! Den "indiska" slangen var alltsa i princip oanvandbar.
Som reserv hade vi nu bara en 28 tumsslang, som vi sedan tidgare lagt in i framdacket pa Jannes cykel.
Vi valde nu att ta slangen i framdacket och lagga in i bakhjulet, genom att vika in den i dacket.
Da visade det sig att nippeln pa den "indiska" slangen gick att pressa in i halet pa framfalgen. Slangen var emellertid nagot for grov, men vi chansade pa att det skulle halla, vilket det inte gjorde.
Efter ett tag kollapsade framdacket och ut krop den "indiska" slangen. Det punkteringssakra Continental Travel Contact-dacket sprack langs med den wire, som utgor dackets kant och som ligger emot falgen.

Men vi kunde langsamt fortsatta, genom att tejpa runt falgen och dacket med en kraftig tejp.

Ett 20-tal kilometer senare i samband med att vi just skulle passera en by, och dar trafiken var intensiv och vagen mycket dalig, "forsvann" Janne i backspegeln.

Jag stannade och kastade ett getoga bakat for att se vad som hant. Jag kunde da skonja Jannes gula cykeltroja i mitten av en grupp manniskor. Punka igen, tankte jag.
Men nej, Janne hade kommit ut i kanten av vagbanan och hamnat i massa haligheter och fallit omkull!!
Nar jag kom fram blodde det en del fran ett sar pa nasroten, orsakad av glasogonen, formodligen. Dessutom hade han fatt en del smarre skrapsar pa hander och ben.

Vi baddade de oppna saren med jod, och snart kunde vi langsamt fortsatta hit till Madurai, dar vi ganska omgande och med en smula tur hittade ratt till en forutbestamt hotell - Madurai Residence, ett halvlyxigt hotell i centrum.
Nu visade det sig att de inte hade varken dubbel eller singelrum. Daremot kunde de erbjuda ett familje-rum for fyra personer.

Sa nu har vi var sin gigantisk dubbelsang! Sangar stora som bollplaner.

Pa eftermiddagen igar var vi emellertid och kollade var vi kunde fa tag i lampliga slangar och ett nytt dack till Janne. Det visade sig inte vara helt latt. En cykelhandlare forklarade att indiska hojar har just sa tjocka slangar som vi tidigare kopt och den typ av slang som den Continental-slang, som vi hade med oss som exempel, ansag han ganska hopplost att fa tag i.(Trots att den ar tillverkad i Indien!)

I dag pa formiddagen tog vi med Jannes cykel till en annan cykelhandlare, och nagra timmar senare var Jannes cykel utrustad med ett nytt halvgult, indiskt dack, fram, ny slang och dessutom nya pedaler, eftersom en pedal kapsejsade i samband med fallet.

Sa nu ser laget nagot ljusare ut. Vi stannar har i Madurai och vilar ut ett par dar och later Jannes saval psykiska som fysiska sar laka ut ordentligt.
Sannolikt fortsatter vi pa mandag med siktet installt pa Indiens sydligaste udde - Cape Comorin.

Halsningar

Leif & Janne


Janne pa cykel-promenad i Madurai