SOM KEJSARE I BOLLYWOOD

Mumbai Thursday 19th February


Tja, vår debut i Bollywood blev väl kanske inte riktigt vad vi tänkt oss.
Men låt oss ta det från början:

Janne gick i söndags och strosade i norra delen av turistklustret Colaba i närheten av Wellington Circle. Här går det minst två turister på varje indier.
Han blev plötsligt tilltalad av en kille som presenterade sig som Polo från castingforetaget Bollywood Experience och, som enligt visitkortet, ar specialister på "casting for western people."
Denne Polo frågade om Janne hade lust att vara statist vid en filminspelning påfoljande dag, alltså i måndags. Janne nappade både för sig själv och för mig och när han ringde mig strax senare sa han:
-Du skall jobba i morgon. Som statist i Bollywood!
När jag forvånat undrade vad det gällde för produktion, erinrade sig Janne att Polo nämnt något med "emperor-nanting".
-Nåt med kejsare?! svarade jag. Tänk om vi skall spela kejsare.... i Bollywood, det vore nåt att skriva hem om.

Jag drog omgaende till ett Internet-cafe' och skrev med feta versaler på den här bloggen att vi blivit utvalda som statister i Bollywood och skulle spela nåt som hade med “Emperor” att göra .
Ja, okay då, jag skrev att vi skulle vara kejsare, helt enkelt.

Vi gick upp i svinottan och innan solen gått upp var vi nere vid Leopold Café. Där stod redan ytterligare ett antal westerners, mest ungdomar, och väntade i det bleka gryningsljuset. De hade också blivit erbjudna statistjobb i “kejsarfilmen”.

Så småningom dök Polo upp och vi blev transporterade i buss, nja inte till Bollywood, som vi förvantansfullt trodde, utan till en stor idrottsanläggning, en cricketplan, dar inspelningarna skulle vara.
Efterhand anlände fler bussar och fler statister strömmade till.





Janne klas



Jannes gigantiska dojjor



Vi delades upp enligt de uppgifter vi skulle ha i filmen. Några skulle helt enkelt bara agera publik i en cricketmatch mellan Sydafrika och Indien. Andra blev utsedda att agera cricketspelare, medan en grupp tjejer skulle vara cheerleaders klädda i glansiga bla trikaer.
Tillsamman med ett tiotal andra blev Janne och jag uttagna att spela en slags officiella delegater, cricketbyråkrater, helt enkelt, och skulle kläs upp i kostymer, strukna skjortor och slips!

-Man märker att man blivit äldre, kommit in i andra andningen så att säga, när man inte blir uttagen till cricketspelare, sa Nicolas, fotograf från Göteborg, som också var statist och hade i likhet med oss blivit tilldelad rollen som officiell kostymnisse.
Vi fick prova ut kostymer, skjortor och slipsar. Janne fick en kristrecksrandig historia, som satt så tajt att den kunde ha varit målad pa kroppen.
Jag fick forst en svart kostym, men tjejen som svarade för statisterna andrade pa detta och gav mig i stället en råttgrå kostym, en vit delvis plisserad skjorta och en svart skrynklig slips.
Klädd i denna diskreta men rätt stora kostym, skulle jag fungera som prisutdelare och hade till uppgift att överracka en glaspjäs till kaptenen för Indiens lag. Han heter Dhoni och är megastjarna i Indien och har egen fanklubb.




Men det blev en helsikes massa omtagningar och jag sa till Dhoni att det sannolikt var såval första som sista gangen han får mottaga ett pris i cricket utdelat av en svensk pensionar!
Han hade f.ö flera personliga assistenter som skötte om honom; en fixade håret, en annan att kläderna satt okay, en tredje utfordrade honnom med te, kylda drycker och frukt och dessutom en som bar en skuggande parasoll vart han gick.
Det hade inte jag! Jag fick stå helt utelämnad i den brännande solen klädd i min grå gigantiska kostym vars byxor jag fick kavla upp både kring livet och på benen. Då och då dök det upp en manlig sminkör som pudrade bort svetten i ansiktet och kammade till mig i håret.



Jannes och de ovriga kostymgänget hade som uppgift att stå i bakgrunden på podiet och diskret applådera när denne Dhoni tog emot den av mig overräckta glaspjäsen.

Ja, som ni förstår vid det har laget blev det inte sa mycket "Emperor".
Alltså varken kejsare eller Bollywood.

Frågan är då: Var var det för film?
Jo om några veckor går en av cricketvärldens stora turneringar av stapeln. Den kallas "20Twenty" och där spelar världens största cricketstjärnor för, vad jag har läst, gigantiska gager.

En av sponsorerna ar potatisships-fabrikanten Lays.
Vi var alltså statister i en reklamfilm för potatisships!!!

I åtta timmar höll vi på att filma i brännande sol och jag skulle vara med i ett antal scener.
I den sista tagningen står jag längst bak, bakom en massa cheerleader-tjejer i min gigantiska kostym med mörka solbrillor tillsammans med en australiensk "proffs-statist" som heter Simon.
Vi ser ut som två maffiosos.
Regissören, en liten mörk energisk snubbe sa "The old gentleman in the grey suit, please look serious."




Så, alltså det som förväntades bli roller som glansfulla kejsare, reducerades omgaende, på en cricketplan i en färglös förort till Mumbai, till en gentleman i kritstrecksrandigt och en "old gentleman in a grey suit" i en film om potatisships!!!

-Och jag som inte inte ens gillar chips, säger Janne

Jaja,sa kan det gå till i Bollywood!


Hälsningar
Janne & Leif