SPANIEN - First week



ZARAGOZA



 Hej alla bloggens trogna lasare

Det ar kanske dags att gora en kort sammanfattning av forsta veckan av cykelturen i Spanien.

Ja, det kan sagas direkt: Det borjade inte bra! Skalet till det ar att jag for forsta gangen sedan jag borjade med att cykla runt om i varlden fick betala for cykeln pa flyget.

Detta trots att det i Jannes och mitt fall utgjorde vart enda bagage och holl sig inom de tillatna 23 kilona. Dessutom far bagaget inte overstiga 158 cm. (Vara cykelkartonger ar 135 cm!) Enligt en av personalen pa SAS galler det mattet omkretsen pa det langsta stallet. Detta var helt nytt for mig och framgar sa vitt jag vet inte av de bagageregler som finns att lasa pa natet. Jag protetsterade naturligtvis, dock utan resultat. SAS-personalen menade att det helt avgorande var att bagaget utgjorde av en cykel. (Jag som trodde att innehallet i de resandes bagage var en privatsak sa lange det inte inneholl nagot av det som ar forbjudet enligt der alltmer komplicerade reglerna!)

Hur som helst:

Vi kom fram sent pa kvallen till Barcelonas flygplats El Prat. Tog en buss nastan anda fram till Vandrarhemmet Esplai. En enastaende anlaggning endast nagra kilometer fran flygplatsen; stora ljusa och rena rum. Vi hade bokat in oss for tre natter, vilket antagligen var en natt for mycket. Avsikten var att vi skulla “gora” Barcelona innan vi drog soderut. Men en formiddag i den gigantiska katalonska huvudstaden rackte. (Att vandra omkring i denna gigantiska stenoken och trangas med tiotusentals turister pa La Rambla i drygt 40 graders varme ar bara to much. Vad vi inte visste vid det har laget var att en varmebolja skulledrabba storre delen av landet under de narmaste veckorna med temperaturer stadigt over 40 grader!!!))

Vi siktade inledningsvis in oss pa Tarragona, ett 100-tal kilometer soderut efter kusten. Forsta utmaningen var nagra bergskammar med ett antal langa, flacka serpentinbackar. Trots att vi bada befann oss i ett otranat skick av olika grad passerades dessa ganska bekymmersfritt aven om solen var som en glodgad kopparskiva och satte eld utefter ryggen. Efter backarna passerades de gigantiska marinorna i Sitges. (Harifran anda ner till Tarragona skulle vi cykla genom dessa articifiella badortssamhallen specialdesignade for dronare i allmanhet och en sysslolos overklass i sunnerhet. Och om man undrar over var den spanska statens alla pengar hamnat, sa finns en hel del av dem har!)

Forsta anhalten var Vilanova i El Gatru. En natt har och sa drog vi vidare pa morgonkulan innan dronarna vaknat, mot det forbokade hotllet El Callejon strax norr om Tarragonas centrum. Den ena nybyggda articifiella badorten efter den andra passerades. De var odsliga sa nar som pa de som joggade, rastade pudeln eller power-walkade langs strandpromenaden.

Vi stannade tva natter i Tarragona.

Den 25 juni.

Siktet ar installt pa att vi cyklar en kort bit utefter kusten till en plats med den signifikanta namnet Miami Playa varefter vi skulle dra in over bergen rakt vasterut till floden Ebro och med forsta overnattning i det fran inbordeskriget kanda Mora d'Ebre. (Har stod bl.a. ett avgorande slag da republikanerna genom en kringgaende rorelse inringade delar av Franco-armén.)

Strax efter vi andrat riktning och lamnat kusten kom de forsta backarna; nej inte branta benknackade saker men val evighetslanga, som sog musten ur vaderna. Solen bevakade varje tramptag och ingen skugga stod att finna i det dallrande fortorkade landskapet. Solen blekte alla farger. Allt var i torrt biege.

Efter knappt 75 kilometer tog vi in pa ett nyrenoverat, modernt designat hostel El Cura. Det blev nagra timmars luftkonditionerad somn i eftermiddagshettan.



Zaragoza eftermiddag



Den 26 juni.

Idag matte Janne upp 44 graders hetta under den 77 kilometrarna till staden Caspe. Det var trogt i borjan med ett antal tuffa backar. Under de forsta 23 kilometrarna loggade vi ca 13 km/tim i snittfart. Jag var redan inledningsvis om jag med min daliga form skulle kunna ta mig hela vagen fram till det planerade malet Caspe. Men pahejad av Janne och allt farre backar gjorde att vi forst vid halv tretiden och jag helt slut och utpumpad utan en gnutta energi kvar ramlade in pa ett hotellrum nere vid jarnvagsstationen.

Rummet var litet och klaustrofobiskt med vaggar som liksom rorde sig in mot rummets mitt och med ett minimalt duschutrymme. Det var den direkta motsatsen till rummet i Mora.

Den 27 juni.

Vi kakade ingen frukost pa hotellet. Vi drog sa tidigt vi kunde, med tanke pa att agaren forsovit sig och vara cyklar var inlasta.

Narmaste stopp blev i Escatron, en torr, sandig byhala som hamtad ur en spagettiwestern. Vi kopte nagra kalla drycker pa macken och en snabb fika pa cafeterian.I Escatron, som ligger vid Ebro, finns ett kraftverk och en marina!. Vi beslot att kaka brunch pa nasta stalle, Sastago. De flesta spanska byar vi passerat praglas av att det mesta ar nybyggt. De gamla delarna av byn/stan har ofta reducerats till en museal och stendod relikt i stadens/byns ena horn. Sa inte Sastago. Har vibrerar luften av medeltid nar man cyklar genom de tranga klaustrofobiska gatorna. Det finns inte ens plats for uteserveringar. Men eftersom det ar so ini helvete varmt kryper man helren in pa den luftkonditionerade baren. Vi tog en iskall San Miguel och en bockadito med soltorkad skinka.




Quinto

 

Solen stod hogt nar vi korde in i Quinto. Staden var i koma. Det var siesta time. Vi det lilla torget lag forutom radhuset och kyrkan en bar och intill hostal Pension Plaza. Strax bakom radhuset lag for ovrigt ocksa stadens tjurfaktningsarena. Fran vart rum kunde vi se att storkarna byggt bo pa varje spira och dessutom skitit ner hela kyrktrappan.

Vi sag matchen Spanien-Portugal pa baren tillsammans med ett stort antal av byns/stans invanare. Spanien seger salutetades med kraftfulla knallskott och fyrverkerier anda fram till midnatt.

Den 28 juni.

En kort semestercykling till Zaragoza idag.Langs en prunkande jordbruksbyggd. Knappt 50 kilometer och slatt som ett salongsgolv, Var framme redan pa formiddagen.

Det blir antagligen ett bra majsar i ar.

Pa aterhorande

Janne o Leif