Nästan oavsett var man befinner sig på NZ så är havet alltid nära. Det betyder bl.a. att stundom kan havsvindarna vara starka och till både nytta och besvär. I går när jag drog från Auckland blåste det utav bara f-n. Ibland emot men mest med. Egentligen startade jag aldrig från Auckland. Det är antagligen den stad på södra hemisfären som är besvärligast att leta sig ut ur, om man ens lyckas med bedriften. Staden är gigantiskt stor, geografiskt. Antagligen i likhet med Sydney lika stort som hela Belgien. Kanske större!
Jag fick skjuts av Mathew som körde mig till en plats drygt 10 kilometer norr om Miranda. Det innebar att det återstod drygt 60 km till Thames, där jag nu befinner mig. Större delen av vägen hade jag medvind vilket innebar en medelhastighet på omkring 20km/tim.
Jag gillar Thames. Det gjorde jag redan när jag var här 2007. Det är en gammal gruvstad och är egentligen en sammanslagning av de båda historiska städerna Grahamstown och Shortland (1878) och har drygt 6,500 invånare. Sta'n ligger där den vackra Coromandel-halvön börjar i sydväst och består huvudsakligen av en enda lång gata och ett något avsides beläget köpcenter. Många minnen visar på gruvdriftens betydelse för staden; ett gruvmuseum (naturligtvis) en skola för blivande gruvarbetare (nedlagd sedan generationer?). Vad staden lever av numera vet jag inte, men det är väl som med de flesta ställen "servicebranchen" som tagit över. Det dräller nämligen av pubar, kafe'er, take-away kök och restauranger några antikshoppar. och dessa ständigt närvarande fastighetsmäklare. Hela landet verkar vara till salu. De flesta (dock inte antikshopparna och fastighetsmäklerierna) ägs numera huvudsakligen av asiater, antagligen driftiga kineser.
Det är sommar här i Nya Zeeland, vilket betyder att det kan vara allt från tropisk värme till en typisk svensk sommar d v s friskt för att inte säga kyligt och med en eller annan regnskur. Vädret här är fullkomligt oförutsägbart och sällan föremål för mera omfattande analyser. Man tar det som det kommer, som en luttrad resenär på Gataway Backpacker, uttryckte det.
I morgon drar jag vidare nr till Te Aroha och därifrån antagligen till Matamata eller Tirau eller någon annan näraliggade plats. Målet är att ta sig ner till Rotorua där jag har bekanta som väntar på mig.
Nästa gång hör jag av mig från Rotorua.
Vi hörs
/Leif
Jag fick skjuts av Mathew som körde mig till en plats drygt 10 kilometer norr om Miranda. Det innebar att det återstod drygt 60 km till Thames, där jag nu befinner mig. Större delen av vägen hade jag medvind vilket innebar en medelhastighet på omkring 20km/tim.
Jag gillar Thames. Det gjorde jag redan när jag var här 2007. Det är en gammal gruvstad och är egentligen en sammanslagning av de båda historiska städerna Grahamstown och Shortland (1878) och har drygt 6,500 invånare. Sta'n ligger där den vackra Coromandel-halvön börjar i sydväst och består huvudsakligen av en enda lång gata och ett något avsides beläget köpcenter. Många minnen visar på gruvdriftens betydelse för staden; ett gruvmuseum (naturligtvis) en skola för blivande gruvarbetare (nedlagd sedan generationer?). Vad staden lever av numera vet jag inte, men det är väl som med de flesta ställen "servicebranchen" som tagit över. Det dräller nämligen av pubar, kafe'er, take-away kök och restauranger några antikshoppar. och dessa ständigt närvarande fastighetsmäklare. Hela landet verkar vara till salu. De flesta (dock inte antikshopparna och fastighetsmäklerierna) ägs numera huvudsakligen av asiater, antagligen driftiga kineser.
Det är sommar här i Nya Zeeland, vilket betyder att det kan vara allt från tropisk värme till en typisk svensk sommar d v s friskt för att inte säga kyligt och med en eller annan regnskur. Vädret här är fullkomligt oförutsägbart och sällan föremål för mera omfattande analyser. Man tar det som det kommer, som en luttrad resenär på Gataway Backpacker, uttryckte det.
I morgon drar jag vidare nr till Te Aroha och därifrån antagligen till Matamata eller Tirau eller någon annan näraliggade plats. Målet är att ta sig ner till Rotorua där jag har bekanta som väntar på mig.
Nästa gång hör jag av mig från Rotorua.
Vi hörs
/Leif
Posts
No comments:
Post a Comment