KUBA - VÄRLDENS ENDA HÅLLBARA LAND

Björn Forsberg är statsvetare, miljöforskare och författare och uppmärksammades för några år sedan när hans bok med titeln Tillväxtens sista dagar publicerades. I boken pekar han på de omständigheter som står i vägen för en hållbar utveckling. I synnerhet sätter han fingret på tillväxtideologins oförmåga att hantera de ekologiska utmaningarna och nödvändigheten av att hitta alternativa sätt att organisera samhällsekonomin.

     KUBA - VÄRLDENS ENDA HÅLLBARA LAND

Hans senaste bok har titeln Omställningens tid (2012) med underrubriken Tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid. Här visar författaren inte bara på att 150 år av ekonomisk tillväxt nått sitt slut, och målar initierat upp en apokalyptisk vision om hur jordens tillgångar överförbrukas och ödeläggs. Författaren ger också exempel på möjligheter. Bl.a. handlar ett kapitel om Kuba. Ett Kuba som inte bara av Björn Forsberg, utan också av andra samhällsvetare och framtidsforskare samt inte minst av Världsnaturfonden WWF klassas som världens enda hållbara land.

I boken sägs bl.a: Kombinationen hög social välfärd och mycket ringa miljöpåverkan fick WWF att år 2006 utse Kuba till världens enda hållbara land. Där befolkningen i andra utvecklingsländer ofta lever lika ekologiskt hållbart som den kubanska sker det till priset av svält och bråddjup fattigdom. Materiellt må den kubanska levnadsstandarden vara ofattbart låg jämfört med vår, men folk svälter inte och den sociala välfärdsnivån är i allt väsentligt jämförbar med vår egen. På något vis har Kuba funnit en formel för hållbarhet där andra länder misslyckats.

I kapitlet Landet bortom oljan visar författaren på konsekvenserna för den av USA blockerade och i övrigt sårbara önationen när sovjetblocket föll samman. Sovjet som tidigare hade stöttat Kuba lämnade nu landet plötsligt åt sitt eget öde. Ingen olja och svårt med avsättning för den sockerproduktion som tidigare hade gett en hygglig ekonomi. Det hade emellertid det goda med sig att Kuba tvingades plötsligt förlita på egna krafter och har enligt författaren (och många andra och WWF) gjort det på ett utomordentligt framgångsrikt sätt.

Kapitlet avslutas med frågan: Kan vi ta efter Kubas exempel?

Björn Forsbergs svar på den frågan får ni om ni läser boken.